Fy fan säger jag bara. Dagen började som nämnt i tidigare inlägg med att ”startmenyn” var borta från datorn, det berodde på att jag varit klumpig och lyckats avinstallera något igår. Följaktligen fick jag installera om hela Windows så alla mina program, bilder och så vidare försvann.
Hade jag gjort en backup på extern hårddisk eller skiva innan? Självklart inte. Efter hjälp av svågern per telefon är datorn och Internet i gång igen, tack för hjälpen!
På eftermiddagen kom jag sedan på att igår var det precis ett år sedan Ninjas ”storebror”, min älskade, underbara kisse Linus, somnade in. Då började tårarna rinna och det var svårt att sluta gråta. Jag gick i alla fall till mormor sedan och lagade mat.
Precis när vi hade ätit ringde mamma och berättade att familjens hund Flisa var dålig och kunde inte stå alls på bakbenen. Jag åkte med mamma, pappa och Flisa till djursjukhuset och efter undersökning trodde de att det var diskbråck. Vi vet inte säkert än för hon är inlagd för skikt- och kontraströntgen och troligen operation i natt.
Linus var bara 4½ år när han dog, och Flisa är bara 6 år. Jag tror och hoppas verkligen att operationen kommer gå bra och att inget mer händer. Men det spelar ingen roll, älskade allra finaste Flisa hör inte hemma på ett sjukhus.
Datorn kan kvitta, visst är jag glad att den fungerar igen men skit samma så länge Flisa mår bra. Jag håller tummarna och hoppas, och vill att det ska bli natt så operationen kan vara över och vi kan få besked hur det gått.
Förbannade skitdag!
Älsklingen Flisa, engelsk cocker spaniel, 6 år.
